förvaring

jag har människor i periferin, inte inneslutna i min kokong
där ute rör de sig flertalet, utan att jag exakt vet vad de gör
oavsett om jag riktar blicken framåt uppfattar jag skuggorna

så min syn/utsikt är nu inte tydlig
alltså är jag inte fullständigt nykter

och därför gör jag det enda jag kan; försöker dra mig inåt